I det sista inlägget innan jag går på en veckas semester (nåja, jag ska ju flyga, till Samos) tänker jag slå ett slag för Aarons bröllopsblogg. Aaron är en vän och före detta kollega till mig som nu gör en slags The Bachelor fast live, on-line och i realtid. Typ. Fast utan ett castingteam som plockar fram tjejer. Antar jag. Så här skriver Aaron:
"På sista tiden har jag känt att jag har saknat två saker. Ett mål och en fru. Nu är det dags att slå ihop de två sakerna till en. Mitt mål är att skaffa mig en fru."
Han saknar tydligen en fru* något väldeliga för han har gett sig själv ett år att hitta en kvinna att gifta sig med. Om man bara har ett år på sig är det inte läge att vila på sina lagrar. Alltså går det snabbt framåt. Idag träffade Aaron en bröllopskonsult:
"Det var ett spännande möte, där vi diskuterade allt från vad jag tänker mig i pris kontra 'klass' på vigselakten, festen och förberedelserna. Jag kan konstatera att det jag vill åt kostar ganska mycket, och jag vet inte än vad jag är beredd att välja bort för att gå ner i pris. Om jag ens vill göra det. Gå ner i pris alltså."
Följ Aarons väg mot äktenskapet inom ett år! Det tänker i alla fall jag göra.
* För den tjej som blir nyfiken på Aaron har jag hans nummer. Bara hör av dig.
fredag 27 juli 2007
torsdag 26 juli 2007
Det är KVÄLLSPRESSEN som är RUBBAD
Idag har en av kvällstidningarna på sin löpsedel (förutom den där Bond-filmen som de envisas med):
Sömnrubbningar du
INTE MÄRKER
kan ge dig
HJÄRNSKADOR
De vill skrämma upp oss som faktiskt kanske sov lite oroligt i natt. Kanske var det inte bara den knöliga kudden -- kanske var det en sömnrubbning. Som jag knappt märkte. Och den kan ge mig HJÄRNSKADOR. Kanske den typen av skada jag är allra mest rädd för. Antagligen för att omgivningen troligtvis märker den innan jag själv skulle göra det, och för att det då inte finns någon återvändo. Och det vet kvällspressen.
Vad jag undrar är varför inte kvällspressen någon gång tar hela klivet och sätter på löpet:
DET ÄR
FARLIGT
ATT LEVA
För det är ju det enda de skriver om. Hur farligt det är att åka till Sunny Beach om man är ung och vacker, hur farligt det är att köra traktor om man är bonde, hur farligt det är att laga en elledning efter ett strömavbrott om man är elektriker, hur farligt det är att bada i en sjö om man är sju år och älskar att äntligen ha lärt sig simma, hur farligt det är att köra bil i nittio på en nittioväg om man har körkort, hur farligt det är att dricka lightläsk. Och så vidare.
De lever på vår rädsla.
Tänk på det
NÄSTA GÅNG DU
bläddrar i en
KVÄLLSTIDNING
Sömnrubbningar du
INTE MÄRKER
kan ge dig
HJÄRNSKADOR
De vill skrämma upp oss som faktiskt kanske sov lite oroligt i natt. Kanske var det inte bara den knöliga kudden -- kanske var det en sömnrubbning. Som jag knappt märkte. Och den kan ge mig HJÄRNSKADOR. Kanske den typen av skada jag är allra mest rädd för. Antagligen för att omgivningen troligtvis märker den innan jag själv skulle göra det, och för att det då inte finns någon återvändo. Och det vet kvällspressen.
Vad jag undrar är varför inte kvällspressen någon gång tar hela klivet och sätter på löpet:
DET ÄR
FARLIGT
ATT LEVA
För det är ju det enda de skriver om. Hur farligt det är att åka till Sunny Beach om man är ung och vacker, hur farligt det är att köra traktor om man är bonde, hur farligt det är att laga en elledning efter ett strömavbrott om man är elektriker, hur farligt det är att bada i en sjö om man är sju år och älskar att äntligen ha lärt sig simma, hur farligt det är att köra bil i nittio på en nittioväg om man har körkort, hur farligt det är att dricka lightläsk. Och så vidare.
De lever på vår rädsla.
Tänk på det
NÄSTA GÅNG DU
bläddrar i en
KVÄLLSTIDNING
Nära ögat för Facebook
Så var Facebook-sagan all. Kanske. DN skriver idag att Mark Zuckerberg, grundaren av Facebook, anklagas för att ha knyckt delar av källkoden från sin förra arbetsgivare.
Facebook har på kort tid blivit en succé. 31 miljoner användare i hela världen och 80 000 användare i Sverige som kollar in varandras partybilder, skriver på varandras väggar och poke-poke-pokar varandra.
Men nu är det alltså kanske slut på det roliga. Mark Zuckerberg står anklagad för bedrägeri, upphovsrättsintrång och kontraktsbrott och obehörigt utnyttjande av affärshemligheter.
Mark Zuckerberg och Facebook nekar till anklagelserna och kräver att ärendet läggs ned. Enligt deras advokat är fallet inte mer än en "gammal dispyt mellan Harvardstudenter", enligt AFP.
Kanske läge att starta en grupp i Facebook som heter "We who believe Mark is innocent and want Facebook to remain". Eller vänta på att någon köper upp klabbet.
Facebook har på kort tid blivit en succé. 31 miljoner användare i hela världen och 80 000 användare i Sverige som kollar in varandras partybilder, skriver på varandras väggar och poke-poke-pokar varandra.
Men nu är det alltså kanske slut på det roliga. Mark Zuckerberg står anklagad för bedrägeri, upphovsrättsintrång och kontraktsbrott och obehörigt utnyttjande av affärshemligheter.
Mark Zuckerberg och Facebook nekar till anklagelserna och kräver att ärendet läggs ned. Enligt deras advokat är fallet inte mer än en "gammal dispyt mellan Harvardstudenter", enligt AFP.
Kanske läge att starta en grupp i Facebook som heter "We who believe Mark is innocent and want Facebook to remain". Eller vänta på att någon köper upp klabbet.
måndag 23 juli 2007
Ord vi glömt. Del 1: vagnretur
-- Blogger tar inte vagnreturen, säger min syster irriterat angående formateringen i ett inlägg. Så stirrar vi på varann. Vad sa hon egentligen? Och hur länge sen var det jag hörde det ordet senast?
Den nya tekniken ger oss inte bara nya ord och nya saker vi måste lära oss. Den gör också att vi glömmer bort gamla ord som inte behövs längre. Och som ni märker är det inte urgamla ord som höskrinda utan ord som var ganska så självklara för bara femton-tjugo år sen.
Så nu kommer jag att inleda en serie här med "gamla fina, nästan bortglömda ord"*. Det kan dröja mellan orden, eftersom jag har för avsikt att snubbla över dem, inte att aktivt leta.
Vad är då en vagnretur, kanske barn av nutid undrar. Jo, så här skriver susning.nu (min kursivering): "Vagnretur -- kommer från den "vagn" som åkte fram och tillbaka överst på en mekanisk skrivmaskin. Ofta, men inte alltid, innebär en vagnretur att även en radmatning görs. [...] Denna term bör kanske undvikas nu för tiden eftersom många saknar bekantskap med den mekaniska utskriftsprocess som matrisskrivare och skrivmaskiner använde. I stället används ofta uttrycket Return (ej att förväxla med Enter som har en exekverande funktion)."
Så, Carro, du bör alltså undvika ordet i fortsättningen och får börja använda ett ord som är mer kompatibelt med den verklighet du lever i istället. Vi låter vagnretur vara förbehållet nitiska skrivmaskinsanvändare som Jan Guillou.
* Hade en gång en tanke om att göra en serie t-shirts med "gamla fina, nästan bortglömda konjunktioner" men det får någon annan göra.
Den nya tekniken ger oss inte bara nya ord och nya saker vi måste lära oss. Den gör också att vi glömmer bort gamla ord som inte behövs längre. Och som ni märker är det inte urgamla ord som höskrinda utan ord som var ganska så självklara för bara femton-tjugo år sen.
Så nu kommer jag att inleda en serie här med "gamla fina, nästan bortglömda ord"*. Det kan dröja mellan orden, eftersom jag har för avsikt att snubbla över dem, inte att aktivt leta.
Vad är då en vagnretur, kanske barn av nutid undrar. Jo, så här skriver susning.nu (min kursivering): "Vagnretur -- kommer från den "vagn" som åkte fram och tillbaka överst på en mekanisk skrivmaskin. Ofta, men inte alltid, innebär en vagnretur att även en radmatning görs. [...] Denna term bör kanske undvikas nu för tiden eftersom många saknar bekantskap med den mekaniska utskriftsprocess som matrisskrivare och skrivmaskiner använde. I stället används ofta uttrycket Return (ej att förväxla med Enter som har en exekverande funktion)."
Så, Carro, du bör alltså undvika ordet i fortsättningen och får börja använda ett ord som är mer kompatibelt med den verklighet du lever i istället. Vi låter vagnretur vara förbehållet nitiska skrivmaskinsanvändare som Jan Guillou.
* Hade en gång en tanke om att göra en serie t-shirts med "gamla fina, nästan bortglömda konjunktioner" men det får någon annan göra.
fredag 20 juli 2007
"Studiecirkelrocken saknar existensberättigande"
Som jag sagt förut, när man jobbar på byrå och gör mediasök kan man hitta mycket kul. Kan inte låta bli att delge er detta. Jag älskar ordet studiecirkelrock och recensenten Tobias Petterssons engagemang. Bandets namn är fingerat.
"Jag har sett finalen i Musik Direkt, suttit i juryn till musiktävlingen Rockkarusellen och lyssnat på mängder av demos. Där hör man en sorts musik som bara verkar finnas i just dom sammanhangen. Jag talar om präktig studiecirkelrock, med hemsk stämsång och musiker som förmodligen är skolade men inte verkar ha begripit ett dugg av vad själva tanken med musik är. *Hrrrm* är ett Falun/Stockholmsband som passar in i den mallen. Nu släpper man sitt debutalbum, något man i mitt tycke kunde ha struntat i. Bandets Cranberriesrock känns fullständigt ointressant. Kanske hade musiken räckt till en semifinalplats i Musik Direkt men här i Zero där musik inte är en hobby utan på liv och död har den inget existensberättigande."
Jag förstår verkligen Tobias Petterssons irritation. Men då får man komma ihåg att all konst (i väldigt vid bemärkelse och utan någon kvalitetsgaranti) inte är till för betraktaren eller lyssnaren. Ibland är värdet högst för den som utövar konsten. Som i fallet med studiecirkelrocken.
"Jag har sett finalen i Musik Direkt, suttit i juryn till musiktävlingen Rockkarusellen och lyssnat på mängder av demos. Där hör man en sorts musik som bara verkar finnas i just dom sammanhangen. Jag talar om präktig studiecirkelrock, med hemsk stämsång och musiker som förmodligen är skolade men inte verkar ha begripit ett dugg av vad själva tanken med musik är. *Hrrrm* är ett Falun/Stockholmsband som passar in i den mallen. Nu släpper man sitt debutalbum, något man i mitt tycke kunde ha struntat i. Bandets Cranberriesrock känns fullständigt ointressant. Kanske hade musiken räckt till en semifinalplats i Musik Direkt men här i Zero där musik inte är en hobby utan på liv och död har den inget existensberättigande."
Jag förstår verkligen Tobias Petterssons irritation. Men då får man komma ihåg att all konst (i väldigt vid bemärkelse och utan någon kvalitetsgaranti) inte är till för betraktaren eller lyssnaren. Ibland är värdet högst för den som utövar konsten. Som i fallet med studiecirkelrocken.
Tvåtusen liter eller ej?
Med tanke på kommentarerna till det förra inlägget. Min poäng är inte om det kräver precis 2000 liter vatten eller inte att producera en hundragrams hamburgare, utan att vår livsstil de facto slukar resurser -- i en annan del av världen.
Om 2000 liter kan vara något att hänga upp tanken på och påminnas av så tycker jag att det kan duga.
Undrar hur många hamburgare ett par jeans är...
Om 2000 liter kan vara något att hänga upp tanken på och påminnas av så tycker jag att det kan duga.
Undrar hur många hamburgare ett par jeans är...
torsdag 19 juli 2007
Orimligt mycket vatten för en burgare
Researcharbete på byrån är väldigt lärorikt.
Visste du till exempel att en 100 gram hamburgare kräver 2000 liter vatten under produktionen? Det skriver Sundsvalls tidning i en artikel som handlar om utställning om vattensituationen längs Jordanfloden som studieförbundet NBV ordnar i Sundsvall.
Ytterligare en anledning att minska på sin köttkonsumtion.
Visste du till exempel att en 100 gram hamburgare kräver 2000 liter vatten under produktionen? Det skriver Sundsvalls tidning i en artikel som handlar om utställning om vattensituationen längs Jordanfloden som studieförbundet NBV ordnar i Sundsvall.
Ytterligare en anledning att minska på sin köttkonsumtion.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
