Början på ett skräddarsytt år?

Livet är som en enda lång paketutdelning. Ena dagen är det vackert och snö, som på bilden ovan från Siljan dagen för julafton, och nästa dag är det snöslask och allt är brunt och skitfult. Ena dagen har man en hel läpp som man knappt ägnar en tanke och nästa dag är det en massa stygn i den och det är svårt att tänka på något annat.

Men det känns rätt bra ändå. Även fast jag bara kan äta mat som är finfördelad nog för att transporteras genom ett sugrör. Även fast jag inte kommer att få någon nyårspuss på munnen, för den är stickig av stygn och ser rätt läskig ut. Det läker ju.

Det kunde gått så mycket värre när jag körde i en råk på Siljan under långfärdsskridskoturen på juldagen. Alla tänder är ju kvar och näsan är rak. Ingen hjärnskakning. Inga blåmärken direkt, utom på armbågarna.

Jag känner att någon står på min sida. Någon håller på mej.

Kanske gjorde spåkäringen en glädjekalkyl när hon tolkade stjärnorna och skrev i mitt horoskop i Damernas Värld att 2008 kommer att kännas "skräddarsytt" för mig. Nu har året i och för sig inte tippat över än, men vi är härligt nära.

Det spelar ingen roll. Sytt som sytt. Jag känner på mig att det kommer att bli det bästa året på länge, för mig. Heja 2008.

God jul!

Spegelblank is på Siljan, dagen före julafton. Mitt julkort till dig. God jul!

"Om du har en fri vilja: tryck ett."

"...han bar på en mörk hemlighet: pojken längtade. Det var inte tillåtet att längta. Det var bara tillåtet att efterfråga.

När alla efterfrågade i stället för att längta kunde de som styrde vara säkra på att inga maktförhållanden i samhället skulle förändras i grunden. Det går ju bara att efterfråga i förhållande till den inkomst och de resurser som man redan besitter."

Fantastiskt, Kielos! Läs hela sagan.

Inte för alla relationer, men kanske för andra relationer

Idag fick jag svar på min fråga om det tramsiga spelet Lika barn leka bäst. Jag frågade i ett mejl till företaget som gör spelet om det även passar relationer som inte är av kille-tjej-slaget och det kanske var otydligt av mig.

"Spelet riktar sig i första hand till par, d v s det innehåller frågor som "paret" helst ska svara lika på för då får man flytta fram på spelplanen. Det kan kanske också vara för andra relationer. Det viktigaste är att man känner varandra bra eller alternativt kanske spelet hjälper till att lära känna varandra. I så fall kanske inte tävlingsmomentet är det vikigaste i spelet."

Andra relationer? Hmm...

Roligt för alla, eller roligt för vissa?

-- Årets lite lagom kinky julklapp, hihi, tänkte speltillverkaren Tactic -- kanske? -- när de tog fram spelet Lika par leka bäst. "Roligt för alla som lever i ett parförhållande" står det på asken som är dekorerad med symbolerna för Mars och Venus. Verkligen? Alla?

Kan det vara så att sällskapsspelbranschen inte riktigt har hängt med i samhällsutvecklingen? Eller visar de precis hur konservativt samhället faktiskt är?

Jag har mejlat och frågat hur de tänkte. Ska bli spännande att se vilket svar jag får.

Om sopor och återvunnen musik

Med anledning av det jag skrivit i tidigare inlägg var jag lite uppeldad och diskussionslysten i måndags. Över en öl diskuterade jag och kollega konsumism och sopsortering, sopförbränning och sopimport med hans kompis som är reporter på en statlig radiokanal, och något av en återvinningsexpert.

Jag sa: -- Vi kan inte konsumera i den takt vi gör idag. Vi måste minska på konsumtionen!

Han sa: -- Men vi kan heller inte sluta handla. Då... [jag sammanfattar: då brakar allt samman, och det finns inga pengar att rädda världen för. Det gör inget bättre].

Jag ba: -- Tänkte inte på det.

Och sen: -- Grrr...

Nu måste jag tänka ännu mer på det här och det är jobbigt.

Sen gick vi till Klubb Sunkit och lyssnade på återvunnen musik och mådde ganska bra ändå.

+ + +

Tack till Peter Wolodarski på DN för lån av bild. Han tycker inte heller om resterna av vår konsumtion. I alla fall inte när de ligger mitt i stan.

Så när blir less more i mellanmjökslandet?

Bisonfredrik tycker att Sten (i förra inlägget) är slår in öppna dörrar i sitt citat: "Det lär dock vara få människor i mellanmjölkslandet som har något att invända mot hans kommentar." Fredrik vill hellre se "citat om lösningar och framåttänkande i så fall". Och visst kan jag hålla med om det.

Men ändå. Alla veeet att vi inte kan "hålla på såhär". Men den enda lösningen som presenteras är att vi ska konsumera oss ur det. Vi ska köpa miljövänligare saker. Apparater som drar mindre ström. Kläder som är tillverkade av ekologisk bomull. KRAV-bulgur från Kaukasien. Bilar som drar mindre bensin. Eller går på etanol (hu).

Ingen säger: köp mindre, för fan. Du behöver inte det där. Låt bli. Släpp. Gå till jobbet. Less is more.

Jag säger som Sten: Det är ju galet. Och önskar att någon sa ovanstående till mig. På skarpen.