Igår gjorde hon det igen, min syster. Sa ett ord som vi glömt, eller som i alla fall jag skulle vilja begrava under hundra ton mull för det är så fult och äckligt.
-- Jag har inte ätit snask på flera veckor! sa hon stolt.
"Skriv 'snassssk'". Det är nästan så att jag hör lågstadiefrökens röst under fredagsdiktamen i byskolan där vi gick. Pennan raspar inte. För jag skriver inte. Big no-no.
Det här ordet är dömt att ligga och väga på kanten till den mörka helvetesgropen för ord vi vägrar använda, för att slutligen under höga ångestskrik falla ned till det oåterkalleliga mörka där inget slipper ut ifrån.
Det heter godis.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Härlig blogg. :)
Sjukt roligt!
Kul att läsa lite vad du skriver Johanna
Kram Philip
Jag rekommenderar artikeln "Fantastisk nostalgi med k-märkta ord" på sidan 24 i tidningen Go Retro nr 3 som man kan ladda ner på wwww.goretro.se
mvh/Robin
Skicka en kommentar