onsdag 7 november 2007

En mördare på vårdcentralen?

Idag har det varit ett himla hallå kring en man som för mer än tio år sedan begick ett mord och nu, efter avtjänat straff, kommit in på läkarutbildningen. Bland annat har Göran Hägglund gått ut och sagt att mördare är olämpliga läkare och att reglerna måste ses över.

Det kan nog vara så att inom vissa yrken så bör man ha ett prickfritt förflutet. Om man är polis bör man vara ostraffad för att samhällets förtroende för polismakten ska upprätthållas. Om man jobbar på en förskola ska man såklart inte vara dömd för pedofilibrott. Men i fallet med en läkare som begått ett, visserligen mycket grovt, hatbrott i sin ungdom -- jag vet inte.

Det kan vara så att det är bra om det framgår vid ansökan om personen varit straffad. Jag vet inte. Det finns säkert någon utredning som kan ta reda på det.

Det som förvånar mig är hur tydligt media tar ställning mot den här mannen. De inte bara rapporterar -- de dömer också.

Det enda jag hittat som balanserar upp det hela är en intervju med Peter Söderlund, nationell samordnare på Kris, som till SvD.se säger:
– Efter avtjänat straff har man rätt att börja om. Den här personen har ju visat att han har förändrats, att han vill hjälpa folk. Får vi en samhällsutveckling där man inte får en andra chans går vi tillbaka till 1500-talet.

En andra chans eller ej, loppet är redan kört för den här killen när Rapport-reportern på bästa sändningstid och med värsta dramatiken i rösten berättar att "bland de prasslande löven i den stillsamma akademiska miljön går mööördaren...".

Hur var det nu med den här objektiviteten som alla journalister värderar så högt? Eller får den vika så fort det går att skapa dramatik?

Nu är vi återigen där -- moralfixeringen hos media. Journalister, som allmänheten har ett ruskigt lågt förtroende för, försöker desperat positionera sig själva genom att visa hur illa det är ställt med resten av vårt samhälle.

Någon har sagt att medias strategi är att skapa rädsla hos läsarna för att ha dem i sitt grepp. Obekymrade medborgare som visslar och rycker på axlarna säljer nämligen inga lösnummer och höjer inga tittarsiffror.

Medierna lever på vår rädsla. Och vad kan vara läskigare än en mördare på vårdcentralen?

11 kommentarer:

Anonym sa...

Spara oss den naiva vänsterromantiken, det är sunt förnuft att mördare och våldtäktsmän inte ska kunna praktisera som läkare, poliser, brandmän osv. Precis av samma anledning som att dömda pedofiler inte ska kunna bli lärare eller jobba på dagis.

Meningen med straffet ska vara att skydda samhället, och även följande åtgärder. Återfallsstatistiken bland grova brottslingar är hög, så de s.k. "rehabiliteringsåtgärderna" är inte särskilt bra, eller meningsfulla.

Anonym sa...

bra skrivet. dock vill jag poängtera att läkarprogrammet är en utbildning dit över 4000 studenter söker varje år. av dessa är flera hundra personer studenter som gått ut med toppbetyg och slitigt i skolan i flera år för att utbilda sig till sitt drömyrke. majoriteten av dom kommer aldrig komma in eftersom söktrycket är enormt.

ska man då ta in en person som är dömd för mord och som förmodligen inte kommer få läkarlegitimation i sverige?

Anonym sa...

Hur kan vi kräva av ex-fångar att de ska uppföra sig som goda medborgare om vi inte är redo att behandla dem som det?

För övrigt skulle han väl mista sin framtida läkarlegitimation (eller bli utkickad från utbildningen) ifall han återföll i sin gamla bana?

Det här är en chans att rehabilitera och göra en god människa av ett tidigare rötägg. Är vi civiliserade människor eller barbarer med internetuppkoppling? Väljer vi förlåtelse eller hat och hämnd?

Enannan sa...

Bra där Johanna!
Jag lever hellre i ett samhälle som är förlåtande. Jag ska med nöje besöka denna man när han börjar praktisera. Han kan omöjligt vara sämre än alla andra tomtar på vårdcentralerna.

Anonym sa...

Anledningen till att vi inte vill ha bankrånare som poliser eller pedofiler som barnvakter är ju för att vi tror att de inte kommer att kunna kontrollera sina böjelser och att vi därför inte vill ge dem tillgång ett "uppdukat bord".

Men vem tror ärligt talat att den här personen kommer att återfalla och börja mörda folk på vårdcentralen?

gustav sa...

Anonym #1: Rätta mig om jag har fel, men vad jag vet har gruppen mördare riktigt laga aterfallsfrekvenser.

Jag är generellt en anhängare av mycket sträng rättvisa och nära nog drakonisk straffutmätning, men när man väl avtjänat det straff som dömts ut har man faktiskt rätt att leva som alla andra. Sen kan jag tycka att sju ars tid är kort för ett mord redan fran början, men man maste ha en konsekvent rättvisa.

Det här verkar bara bygga pa moralpopulism av värsta slag.

Jag förstar inte vad som är vänster i sammanhanget heller. Jag är nyliberal och konsekvent rättsutövning är för mig väldigt viktigt. :P

Anonym sa...

Analysen av hur det rapporteras måste göras utifrån vilka drivkrafter som finns bakom en journalists eller utgivares beslut att publicera.

Det säljer kanske bättre att köra "en mördare på vårdcentralenvinkeln" dag 1 och 2, sedan kan man avsluta det hela dag 3 med "återanpassningsvinkeln", helt utan självkritik, naturligtvis - jämfört med att göra tvärtom? Kör man återanpasningsvinkeln först (dag 1 och 2) kan man ju inte begära att läsarna ska lyncha honom dag 3, eller hur?

Det viktiga för nyhetsmedia är att få uppmärksamhet till sina program, detta ger status, läsare/lyssnare/tittare och i förlängningen intäkter genom lösnummerförsäljning, prenumerationer, reklamförsäljning eller (som i fallet public service) större internbudget. För den enskilde journalisten ligger lön, status och kanske en fast tjänst (där man kanske kan få göra reportage som man tycker är angelägna på riktigt).

Slutligen tycker både enskilda och kollektiv av människor om att få sina egna uppfattningar bekräftade. Om de har förförståelsen att läsare/lyssnare/tittare är fördomsfulla och gillar "mördare på vårdcentralenvinkeln" - då kommer de att försöka få den bekräftad.

Medelklassman sa...

Snillen spekulerar verkligen här inne bland kommentarerna.

Klart som fan att karln ska ha en andra chans. Det är, som jag ser det, det enda rimliga i en stat som vill ha humana grundvärderingar och rättsprinciper. När man väl suttit av sitt "straff", eller som det också kallas "rehabilitering till samhället", så ska man i de allra allra flesta fall ha tillbaka de rättigheter och skyldigheter man hade innan man blev dömd. Även mördare.

Vad är alternativet? Mördare ska inte få bli läkare. Misshandlare ska inte få bli lärare? Bedragare ska inte få bli ekonomer? Snattare ska inte få jobba i butik? När och var drar vi gränsen i vår moralpanik?

Anonym sa...

Skribenten: Frågan är då vad för samhälle du förespråkar? Pedofiler i dagispersonalen, våldtäktsmän och mördare som poliser?

Läkare är ett speciellt yrke i många anseenden, främst pga dess speciella och vitala funktion, men även pga att en läkare kommer dig intimt på livet. En individ behöver kunna ha fullt förtroende till hans kompetens och välvilja.

Det lustiga i det hela, är att ni alla talar för honom nu, men om ni själva får reda på att er husläkare är en f.d. nazist och mördare så skulle ni byta på direkten. Svenskarna är ett folk fullt av hycklare.

Medelklassman sa...

anonym (den sista i raden, skaffa dig åtminstone ett alias):

Jag förespråkar inte pedofiler på dagis eller kriminella som poliser. Till saken hör att alla som söker till läkarutbildning får genomgå ett lämplighetstest. Den dömde mördaren klarade av det testet, vilket i mina ögon visar att han rehabiliterats och är lämplig att göra jobbet.

De båda andra exemplen klarar inte av behörighetstestet till respektive arbete och ska således inte jobba med barn/som poliser.

Och hycklare kan du vara själv.

deeped sa...

Anonym. Det är du som är en hycklare. Och uppenbarligen inser du att dina argument är så svaga att du måste slänga på folk en politisk hemvist. Du anser alltså att om någon gjort något straffbart och straffats så har denna inte sonat sitt brott. Följaktligen - i konsekvensens namn - ska den som blivit av med sitt körkort på grund av fortkörning aldrig få det tillbaka, den som dömts för skattebrott aldrig igen få driva ett företag osv.

Och hur hade du tänkt att samhället skulle fungera?