fredag 27 juli 2007

Aarons väg till äktenskapet

I det sista inlägget innan jag går på en veckas semester (nåja, jag ska ju flyga, till Samos) tänker jag slå ett slag för Aarons bröllopsblogg. Aaron är en vän och före detta kollega till mig som nu gör en slags The Bachelor fast live, on-line och i realtid. Typ. Fast utan ett castingteam som plockar fram tjejer. Antar jag. Så här skriver Aaron:

"På sista tiden har jag känt att jag har saknat två saker. Ett mål och en fru. Nu är det dags att slå ihop de två sakerna till en. Mitt mål är att skaffa mig en fru."

Han saknar tydligen en fru* något väldeliga för han har gett sig själv ett år att hitta en kvinna att gifta sig med. Om man bara har ett år på sig är det inte läge att vila på sina lagrar. Alltså går det snabbt framåt. Idag träffade Aaron en bröllopskonsult:

"Det var ett spännande möte, där vi diskuterade allt från vad jag tänker mig i pris kontra 'klass' på vigselakten, festen och förberedelserna. Jag kan konstatera att det jag vill åt kostar ganska mycket, och jag vet inte än vad jag är beredd att välja bort för att gå ner i pris. Om jag ens vill göra det. Gå ner i pris alltså."

Följ Aarons väg mot äktenskapet inom ett år! Det tänker i alla fall jag göra.

* För den tjej som blir nyfiken på Aaron har jag hans nummer. Bara hör av dig.

torsdag 26 juli 2007

Det är KVÄLLSPRESSEN som är RUBBAD

Idag har en av kvällstidningarna på sin löpsedel (förutom den där Bond-filmen som de envisas med):

Sömnrubbningar du
INTE MÄRKER
kan ge dig
HJÄRNSKADOR

De vill skrämma upp oss som faktiskt kanske sov lite oroligt i natt. Kanske var det inte bara den knöliga kudden -- kanske var det en sömnrubbning. Som jag knappt märkte. Och den kan ge mig HJÄRNSKADOR. Kanske den typen av skada jag är allra mest rädd för. Antagligen för att omgivningen troligtvis märker den innan jag själv skulle göra det, och för att det då inte finns någon återvändo. Och det vet kvällspressen.

Vad jag undrar är varför inte kvällspressen någon gång tar hela klivet och sätter på löpet:

DET ÄR
FARLIGT
ATT LEVA

För det är ju det enda de skriver om. Hur farligt det är att åka till Sunny Beach om man är ung och vacker, hur farligt det är att köra traktor om man är bonde, hur farligt det är att laga en elledning efter ett strömavbrott om man är elektriker, hur farligt det är att bada i en sjö om man är sju år och älskar att äntligen ha lärt sig simma, hur farligt det är att köra bil i nittio på en nittioväg om man har körkort, hur farligt det är att dricka lightläsk. Och så vidare.

De lever på vår rädsla.

Tänk på det
NÄSTA GÅNG DU
bläddrar i en
KVÄLLSTIDNING

Nära ögat för Facebook

Så var Facebook-sagan all. Kanske. DN skriver idag att Mark Zuckerberg, grundaren av Facebook, anklagas för att ha knyckt delar av källkoden från sin förra arbetsgivare.

Facebook har på kort tid blivit en succé. 31 miljoner användare i hela världen och 80 000 användare i Sverige som kollar in varandras partybilder, skriver på varandras väggar och poke-poke-pokar varandra.

Men nu är det alltså kanske slut på det roliga. Mark Zuckerberg står anklagad för bedrägeri, upphovsrättsintrång och kontraktsbrott och obehörigt utnyttjande av affärshemligheter.

Mark Zuckerberg och Facebook nekar till anklagelserna och kräver att ärendet läggs ned. Enligt deras advokat är fallet inte mer än en "gammal dispyt mellan Harvardstudenter", enligt AFP.

Kanske läge att starta en grupp i Facebook som heter "We who believe Mark is innocent and want Facebook to remain". Eller vänta på att någon köper upp klabbet.

måndag 23 juli 2007

Ord vi glömt. Del 1: vagnretur

-- Blogger tar inte vagnreturen, säger min syster irriterat angående formateringen i ett inlägg. Så stirrar vi på varann. Vad sa hon egentligen? Och hur länge sen var det jag hörde det ordet senast?

Den nya tekniken ger oss inte bara nya ord och nya saker vi måste lära oss. Den gör också att vi glömmer bort gamla ord som inte behövs längre. Och som ni märker är det inte urgamla ord som höskrinda utan ord som var ganska så självklara för bara femton-tjugo år sen.

Så nu kommer jag att inleda en serie här med "gamla fina, nästan bortglömda ord"*. Det kan dröja mellan orden, eftersom jag har för avsikt att snubbla över dem, inte att aktivt leta.

Vad är då en vagnretur, kanske barn av nutid undrar. Jo, så här skriver susning.nu (min kursivering): "Vagnretur -- kommer från den "vagn" som åkte fram och tillbaka överst på en mekanisk skrivmaskin. Ofta, men inte alltid, innebär en vagnretur att även en radmatning görs. [...] Denna term bör kanske undvikas nu för tiden eftersom många saknar bekantskap med den mekaniska utskriftsprocess som matrisskrivare och skrivmaskiner använde. I stället används ofta uttrycket Return (ej att förväxla med Enter som har en exekverande funktion)."

Så, Carro, du bör alltså undvika ordet i fortsättningen och får börja använda ett ord som är mer kompatibelt med den verklighet du lever i istället. Vi låter vagnretur vara förbehållet nitiska skrivmaskinsanvändare som Jan Guillou.

* Hade en gång en tanke om att göra en serie t-shirts med "gamla fina, nästan bortglömda konjunktioner" men det får någon annan göra.

fredag 20 juli 2007

"Studiecirkelrocken saknar existensberättigande"

Som jag sagt förut, när man jobbar på byrå och gör mediasök kan man hitta mycket kul. Kan inte låta bli att delge er detta. Jag älskar ordet studiecirkelrock och recensenten Tobias Petterssons engagemang. Bandets namn är fingerat.

"Jag har sett finalen i Musik Direkt, suttit i juryn till musiktävlingen Rockkarusellen och lyssnat på mängder av demos. Där hör man en sorts musik som bara verkar finnas i just dom sammanhangen. Jag talar om präktig studiecirkelrock, med hemsk stämsång och musiker som förmodligen är skolade men inte verkar ha begripit ett dugg av vad själva tanken med musik är. *Hrrrm* är ett Falun/Stockholmsband som passar in i den mallen. Nu släpper man sitt debutalbum, något man i mitt tycke kunde ha struntat i. Bandets Cranberriesrock känns fullständigt ointressant. Kanske hade musiken räckt till en semifinalplats i Musik Direkt men här i Zero där musik inte är en hobby utan på liv och död har den inget existensberättigande."

Jag förstår verkligen Tobias Petterssons irritation. Men då får man komma ihåg att all konst (i väldigt vid bemärkelse och utan någon kvalitetsgaranti) inte är till för betraktaren eller lyssnaren. Ibland är värdet högst för den som utövar konsten. Som i fallet med studiecirkelrocken.

Tvåtusen liter eller ej?

Med tanke på kommentarerna till det förra inlägget. Min poäng är inte om det kräver precis 2000 liter vatten eller inte att producera en hundragrams hamburgare, utan att vår livsstil de facto slukar resurser -- i en annan del av världen.

Om 2000 liter kan vara något att hänga upp tanken på och påminnas av så tycker jag att det kan duga.

Undrar hur många hamburgare ett par jeans är...

torsdag 19 juli 2007

Orimligt mycket vatten för en burgare

Researcharbete på byrån är väldigt lärorikt.

Visste du till exempel att en 100 gram hamburgare kräver 2000 liter vatten under produktionen? Det skriver Sundsvalls tidning i en artikel som handlar om utställning om vattensituationen längs Jordanfloden som studieförbundet NBV ordnar i Sundsvall.

Ytterligare en anledning att minska på sin köttkonsumtion.

tisdag 17 juli 2007

Om emotionell bandbredd och viljan spegla sig själv mot omvärlden

Mattias kommenterar mitt förra inlägg och skriver bland annat att "de nya kanalerna (från telefonen till Jaiku) har smalare emotionell bandbredd än ansikte-mot-ansikte kommunikation. Så därför finns det fog att säga att kommunikationskvalitén blivit sämre."

Jag håller med honom! Vi skummar säkert mer och oftare på ytan nuförtiden. Men han skriver också att möjligheterna till kommunikation och att finna nya givande relationer dock har ökat enormt och hänvisar till Fredriks kommentar om att det aldrig förr "varit så lätt att hitta personer som har samma nischade intressen som du eller läsa hur människor upplever sin omvärld och få inblick i andras liv". Och det kanske också bidrar till att höja lägsta-nivån på det vi idag samtalar om eller delar med oss av? Att det vi faktiskt pratar/skriver om också är sådant vi är intresserade av?

När man förr -- hårt generaliserat visserligen -- var hänvisad till de människor som levde i ens närhet fick man söka minsta gemensamma nämnare med dem. Idag kan vi vara mycket friare och hitta människor på andra sidan vårt arma klot som har samma smala intresse som vi har.

Visst, det har inte mycket med Facebook att göra, som mer är en slags digital skolkatalog eller ett "kolla vad många jag känner eller nästan känner-forum".

Men som Fredrik skriver: "Det är mänskligt att vilja spegla sig själv mot omvärlden och aldrig har det vart enklare."

Med gott öga till Facebook -- eller en nagel i ögat på vissa

Vad kommer vi att minnas av sommaren 2007? Förutom att juni och halva juli huttrades bort har jag en kandidat. Facebook.

Fredrikbisonblog.se skriver om fenomenet. Han menar att en av framgångsfaktorerna är "Facebooks möjlighet att låta användarna hitta gamla studiekamrater och vänner de inte hört av på länge. Dels genom smarta sökfunktioner, men också möjligheten att importera adressböcker från de vanligaste mailtjänsterna". Jag håller helt med -- en stor del av de som är mina "friends" på Facebook skulle jag aldrig drömma om att ringa i dagsläget, men känns helt ok att kontakta via sajten.

En bekant är mer kritisk mot vad han kallar en "helt sjuk sida" och menar att "finnas med i alla obskyra små internetnätverk är slöseri med tid jämfört med vilket resultat du kan få av andra nätverkande aktiviteter".

Men hallå, slutade människor prata med varandra för att Graham Bell, eller vem det nu egentligen var, uppfann telefonen eller? En okvalificerad gissning är att vi idag har ett större och bredare kontaktnät efter telefonens och Internets intåg. Möjligenkan man invända att det haft inverkan på kvaliteten i kommunikationen. Men det tror inte jag -- allt var helt enkelt inte bättre förr.

Facebook är möjligen, kanske troligen, en fluga och om sajten inte uppfyller användarnas krav kommer den att sorteras bort -- obönhörligen. Men den är inget hot mot andra typer av nätverk, snarare ett komplement. Däremot är tiden konstant och det är upp till var och en att fundera över hur mycket tid man vill lägga på nätet och hur mycket tid man vill ägna åt människor off-line.

Kolla in denna infomercial om Facebook.

torsdag 12 juli 2007

Tummen upp!


Lika som bär, säger min kompis Stefan om bilden i förra inlägget och skickar den här. Tja.

Idag är det dags att åka hem från Almedalen. Eftersom vädret är ett hån känns det helt ok.

onsdag 11 juli 2007

Ny undersökning visar: tre av fyra delar av Johanna består inte av fett

ALMEDALEN. En undersökning som Apotekets Hälsotorg gjort idag visar att Johanna Look till endast 26 procent består av fett. En kvinna i Johannas ålder och storlek ska ha ett mått på mellan 21-33 procent, vilket visar att Johanna är oförskämt normal.

-- Jag är nöjd med resultatet. Det är möjligt att en mindre höjning skett under den senaste veckans osunda Almedalsleverne med ett par glasspinnar och några skvättar med rosévin, säger Johanna Look.

Förutom en del fett består Johanna Looks kropp av 47,8 kilo fettfri vävnad, varav 35,0 kg vatten.

Metoden som använts för att få fram resultatet är en bioimpedansvåg. Det är en relativt tillförlitlig metod som dock fungerar bäst vid upprepade mättillfällen så att en jämförelse kan göras.

-- Inget kan egentligen fastställas i dagsläget eftersom vi inte har något referensmaterial sedan tidigare. Det här är första gången jag gör den här typen av undersökning, säger Johanna Look.

Ett par månader med hård träning och en proteinrik kost kan med största sannolikhet påverka fettprocenten med flera procentenheter.

-- Jag vet inte om jag kommer att prioritera den omställningen just nu. Jag är ganska bra som jag är, säger Johanna Look.

Samtidigt togs ett blodtryck. Det visade normala värden.

tisdag 10 juli 2007

Kort rapport från Almedalen

Bäst just nu: SACO:s barista i Rindis kårhus. En gratis macchiato bara sådär.

Sämst just nu: Vädret, vädret, vädret. Det är inte sant så kallt. Går genom märg och ben.

torsdag 5 juli 2007

Ungdomar finns på nätet. Det har inte tidningarna fattat.

Ungdomar finns på nätet. Det har även regeringen förstått. Idag meddelade ungdomsminister Nyamko Sabuni att en virtuell ungdomsmottagning kommer att tas fram av Sjukvårdsrådgivningen, skriver Internetworld idag.

– Målet är att skapa en verklig ungdomsmottagning, fast på nätet. Eftersom en del frågor kan vara känsliga ska det även gå att ställa anonyma frågor till personalen som bemannar mottagningen, säger Nyamko Sabuni till Internetworld.

Tanken är att den virtuella ungdomsmottagningen ska vara ett komplement till den vanliga vården, där unga exempelvis kan ställa känsliga frågor anonymt.

Det var på regeringens sommarfika för journalister som Nyamko Sabuni avslöjade regeringens nya satsning. Intresset från journalisterna var, enligt en källa, lika med noll. Och det är här det blir intressant. Vilka sitter på tidningsredaktionerna och gör nyhetsbedömningarna? Vilken koll har de på vad som händer på nätet och vilka behov och vanor unga människor har?

Det är märkligt eftersom det här -- rätt utfört efter en ordentlig målgruppsanalys -- antagligen kan funka riktigt bra eftersom det är något som ligger i linje med unga människors övriga vanor och sätt att kommunicera. Alltså borde det vara intressant.

Och i tider där klamydia, hiv och aborter ökar medan p-pilleranvändande minskar finns det all anledning att ge unga människor goda förutsättningar att få hjälp och stöd för ett smart och schysst förhållningssätt till sex, kropp och identitet. Alltså borde det vara väldigt intressant.

Men det verkar mainstreammedia inte tycka att det är. Väldigt tråkigt. Tycker jag.

onsdag 4 juli 2007

Med ögon känsliga för drog

Tack Nisse, för lite skön uppvärmning inför Almedalen. Om jag inte var skitskraj för moderaterna innan så blir jag det nu. Frågan är vem som är räddast, Fredrik Reinfeldt för "drogögon" eller jag för honom.



Pssst, gratis tips för publicitet och påverkan!

Idag lanserar Westander, pr-byrån där jag jobbar, årets pr-handbok. Nu på morgonen har vi stått utanför DN och SR och delat ut handböcker till journalister som en inspirationskälla för att kunskapen hos allmänheten om hur man kan göra för att få utrymme i media eller för att kontakta en politiker. Allt för att fler ska kunna delta i samhällsdebatten, inte bara de med feta plånboken.

I pr-handboken finns konkreta handfasta tips på hur man gör för att skapa uppmärksamhet och för att påverka, och vi visar att det inte behöver kosta mer än ett stort engagemang och kunskap i sakfrågan.

Nytt för i år är kapitlet om krishantering, kapitlet om hur man bäst påverkar alliansregeringen samt kapitlet om de tio bästa verktygen för påverkan.

Här finns verktygen, så ut och påverka världen till det bättre!

Klicka för att ladda ner eller beställa ditt eget exemplar

tisdag 3 juli 2007

Rikke Schubart om äkta postfeminism

Efter mitt inlägg "Dödssäker kvinnokraft" skrev forskaren Rikke Schubart en kommentar om "kvindekraft og postfeminisme":

"...hvor fedt at høre, at unge kvinder vil have det hele, både kvindeligheden, action, sex og feminisme. Det er ægte postfeminisme. Nej, jeg har endnu ikke set Death Proof, men glæder mig rigtig meget til det. Min bog 'Super Bitches and Action Babes' var skrevet færdig for et år siden, den har blot været et år undervejs i trykke-processen. Og i mellemtiden er så mange spændende film og tv-ting dukket op, som ikke er kommet med. Men det må være til næste gang eller til nogen andre forskere. Jeg kan se, at der mangler kapitler om mange typer kvindelige helte. For når man ser efter, er de overalt! De har blot endnu ikke fået deres historie. Og så er der desværre mange kvinder, der opfører sig, som om action-universet er forbeholdt mænd.

Selv er jeg begyndt på karate for et år siden - så det er ikke for sent at blive postfeminist. Jeg håber, at der kommer masser af unge seje kvinder med mod på udfordringer, både på mændenes og kvindernes banehalvdele."

måndag 2 juli 2007

"Storasyskon har högre IQ"

"En hel del studier under mer än hundra år har pekat mot att storasyskon är lite smartare (förutom att de verkar vara mer ansvarstagande, disciplinerade och ambitiösa)", skriver DN.se.

I knew it! :)

söndag 1 juli 2007

Dödsäker kvinnokraft

-- Kvinnan dräper inte bara och slåss utan torterar också.

Det säger filmforskaren Rikke Schubart i en intervju i DN om den kvinnliga actionhjälptens historia. Hon syftar på Quentin Tarantinos filmer Kill Bill där Uma Thurmans karaktär Beatrix Kiddo passerat alla tabun.

Intressant, men ofattbart att inte Tarantinos senaste film Death Proof nämns. Där kan man verkligen snacka om att kvinnorna saknar hämningar. Filmen urartar på ett underbart sätt där stuntman Mike får pisk av ett gäng tjejer som tar saken i egna händer. (Att de är fyra mot en känns ju rimligt eftersom tjejer alltid måste jobba dubbelt så hårt för att vara hälften så bra...) Det blir en motsatt kollektiv bestraffning där stuntman Mike får betala tillbaka för all skit som män som grupp orsakat kvinnor under lång tid.

Schubart säger att hon trodde att hennes forskning skulle ha ett feministiskt anslag, men "insåg snart att om man har de glasögonen på kan man inte se de här filmerna. Då tänker man bara på sådant som 'varför har de valt henne med de stora brösten, hon är ju ingen bra skådespelare?'"

Men jag ser Death Proof som en mycket feministisk film, och det utan att hindras av att kvinnorna i filmen är ruggigt snygga med både långa ben och stora bröst. De har förmågan att både vara stolta och njuta av sin kvinnlighet, ta risker och samtidigt inte ta skit av nån.

Det är kvinnokraft.