tisdag 13 mars 2007

En virrpanna i ett rabiat tantparti?

Eller en vardagshjälte? Det tycks som att sanningen ligger i betraktarens öga, och rätten att döma likaså. Och domen bygger alltför ofta på fördomar och okunskap. Och, om man vill vara lite hård, på en ovilja att se orättvisor och vilja andra människor väl.

Artikeln om Claes Decker i SvD har gett en massa kommentarer på tidningens sajt. Både de som stöttar hans initiativ och de som osar av någon slags obestämbar ilska, vrede, irritation och i nedlåtande termer och rena påhopp försöker sortera ut hur han kan göra så? Skänka pengarna till en galen feministisk extremistorganisation och göra barnen arvslösa, vansinne!

Här är några exempel på kommentarer som jag lånat från SvD.
Wesley skriver: "Deras bortskämde far, född med silversked i mun, förslösar arvet på galna feminister. De borde se till att omyndigförklara och låsa in gubbtjyven innan allt är borta. Eller lägga ut ett kontrakt på honom."

Danne: "Han låter som en virrpanna."

Triton: "Han hade imponerat mer om han givit pengarna till röda korset istället för ett rabiat tantparti."

Michael: "Förstår nästan varför hans fru lämnade honom efter det att han hade skänkt mer än en miljon kronor till ett nytt parti. Den här killen är uppenbarligen emotionellt instabil och blir utnyttjad av diverse personer med särintressen."

Det är påtagligt många män som haft vänligheten att dela med sig av hur illa de tycker om en man som ser något som de inte ser och dessutom väljer att göra något åt det. De tycks inte riktigt veta hur de ska hantera en man som så tydligt går på tvärsen mot vad de lärt sig att en man gör. Som genom detta gör att deras eget agerande ifrågasätts.

Mitt i alltihopa skriver Maria något tankvärt: "När jag blir riktigt provocerad av något, brukar jag försöka tänka efter varför? Kanske vore det nåt för alla er som skrivit här och som blir så provocerade av kärlek, omtanke, givmildhet att ni spottar ur er vad som helst. Varför är ni så rädda för kärleken och för att tänka med hjärtat?"

Claes Decker anklagas i inläggen bland annat för att vara egoistisk. "Pengarna var väl inte helt bortkastade. Han fick ju både en styrelseplats i FI och en artikel i SvD. För det är väl ingen som trott att han skulle fått något av det utan sina pengar?" skriver Besserwisser. So? Måste en handling som är god mot andra vara helt osjälvisk? Och vad innebär det att vara osjälvisk? Måste man själv ta skada för att andras nytta ska räknas?

Kommentarerna på artikeln visar med all önskvärd tydlighet att den är miljonen behövs, och kampen för alla människors och kvinniskors lika värde måste gå vidare för vi är inte i hamn än på långa vägar. Inte ens nära hamnen. Vi är mitt ute på havet och det blåser upp till storm så fort någon ställer sig upp i båten.

5 kommentarer:

Unknown sa...

Jag känner inte till något fall där ett falangistparti har gjort samhället mer enigt. Det är svårt att se hur det skulle gå till.

Om man verkligen vill ha jämställdhet borde man snarare satsa på ett parti som jämställer alla människor, till exempel det direktdemokratiska partiet Direktdemokraterna (www.direktdemokraterna.org).

Sofia sa...

Du har missat att göra din läxa, fröken. Fundera lite över Svenskans politiska målgrupp så blir reaktionerna helt logiska. ;)

Johanna Look sa...

Mmmm... sant. Och skrämmande.

Tuomas sa...

Det trista och sorgliga i sammanhanget är att FI inte strider för kvinnors, eller någon annans, bästa; något som väljarna klart kunde se under valrörelsen. Därav 0,68 %. FI är en dogmatisk och fundamentalistisk rörelse som grävde sin egen grav ända från början. Att säga till svenska kvinnor att ligga med män är förrederi mot deras (kvinnors) kön är inte genomtänkt - det är att förolämpa människor p g a deras sexuella läggning. Varför skall detta ursäktas som "oerfarenhet"? FI var för ärliga i sin stupiditet, eller för stupida i sin (missriktade) ärlighet. Och det röstar varken män eller kvinnor för. Mannen i artikeln framstår inte som en särskilt framtående intellektuell, om man skall säga så (och nu menar jag detta helt snällt och vänligt).

Fredrik Wass sa...

Hej

Gillar din blogg. Lägger till den i mina bevakningar. Och håller helt med dig angående människors (mäns) enkelspårighet. Det går att både tjäna egna och andras intressen samtidigt. Det är aldrig svart eller vitt.

/Fredrik, bisonblog.se