-- Kvinnan dräper inte bara och slåss utan torterar också.
Det säger filmforskaren Rikke Schubart i en intervju i DN om den kvinnliga actionhjälptens historia. Hon syftar på Quentin Tarantinos filmer Kill Bill där Uma Thurmans karaktär Beatrix Kiddo passerat alla tabun.
Intressant, men ofattbart att inte Tarantinos senaste film Death Proof nämns. Där kan man verkligen snacka om att kvinnorna saknar hämningar. Filmen urartar på ett underbart sätt där stuntman Mike får pisk av ett gäng tjejer som tar saken i egna händer. (Att de är fyra mot en känns ju rimligt eftersom tjejer alltid måste jobba dubbelt så hårt för att vara hälften så bra...) Det blir en motsatt kollektiv bestraffning där stuntman Mike får betala tillbaka för all skit som män som grupp orsakat kvinnor under lång tid.
Schubart säger att hon trodde att hennes forskning skulle ha ett feministiskt anslag, men "insåg snart att om man har de glasögonen på kan man inte se de här filmerna. Då tänker man bara på sådant som 'varför har de valt henne med de stora brösten, hon är ju ingen bra skådespelare?'"
Men jag ser Death Proof som en mycket feministisk film, och det utan att hindras av att kvinnorna i filmen är ruggigt snygga med både långa ben och stora bröst. De har förmågan att både vara stolta och njuta av sin kvinnlighet, ta risker och samtidigt inte ta skit av nån.
Det är kvinnokraft.
söndag 1 juli 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Fler dominanta kvinnor och undergivna män, tack!
kvindekraft og postfeminisme
Hej Johanna og andre bloggere,
hvor fedt at høre, at unge kvinder vil have det hele, både kvindeligheden, action, sex og feminisme. Det er ægte postfeminisme. Nej, jeg har endnu ikke set Death Proof, men glæder mig rigtig meget til det. Min bog "Super Bitches and Action Babes" var skrevet færdig for et år siden, den har blot været et år undervejs i trykke-processen. Og i mellemtiden er så mange spændende film og tv-ting dukket op, som ikke er kommet med. Men det må være til næste gang eller til nogen andre forskere. Jeg kan se, at der mangler kapitler om mange typer kvindelige helte. For når man ser efter, er de overalt! De har blot endnu ikke fået deres historie. Og så er der desværre mange kvinder, der opfører sig, som om action-universet er forbeholdt mænd.
Selv er jeg begyndt på karate for et år siden - så det er ikke for sent at blive postfeminist. Jeg håber, at der kommer masser af unge seje kvinder med mod på udfordringer, både på mændenes og kvindernes banehalvdele.
Skicka en kommentar