Det är inte alltid man inser att jobbet man har, som man tycker är rätt mediokert, kan vara ett drömjobb för en annan. Den insikten fick jag idag när jag stod och buffade gossedjur på Barnens IKEA. Jag hade fått det tveksamma fredagsnöjet att in och röja på Barnens och förbereda för morgondagens inleveranser och det skulle bland annat komma ett lass med mjuka blå hajar som behövde utrymme.
När jag stod där och sorterade sköldpaddor, grodor, kameler och mer obestämbara djur i regnbågens alla färger, det ena mjukare och gosigare än det andra, fick jag en avundsjuk blick från ett barn.
Då förstod jag hur provocerande -- och åtråvärt -- mitt arbete måste vara för somliga. När föräldrarna säger "nej, kom nu går vi vidare" eller "lägg tillbaka den där" då deras barn står inför ett hav av all världens mjuka djur måste mitt systematiska och något uttråkade plockande och sorterande vara ganska irriterande. Att jag inte har vett att uppskatta att jag får gossemysa på arbetstid och få lön för det!
Så det barn som säger att hon eller han vill bli brandman eller cirkusartist ljuger. Vad de egentligen vill är att bli mjukdjurssorterare på IKEA. Varsågod, jobbet är ledigt!
Andra bloggar om: gosedjur, IKEA, kameler
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar