Om tjorvlistor och happystadiet

Handfast projektstyrning lovade Gunilla Bergh att bjuda på idag, och visst var det handfast och konkret. Pennor raspade mot block och datortangenterna knattrade. Stundtals kändes det som att det var magiska lösningar hon presenterade, "kommer vi bara ihåg det här så...". Men jag är beredd att stämma in i Klaras ängsliga påpekande häromdagen: är det möjligt att minnas allt när man väl sitter där, som projektledare?

Efter många år på byrå driver Gunilla idag ett eget företag som hjälper företagare att bli bättre köpare av kommunikation. Hon påpekade vikten av att vi som hamnar på ett företag måste ha koll på vad det är vi beställer av en byrå, och vi som hamnar på byrå måste lära oss att skippa all corporate bullshit och ta ner det till en konkret nivå för att kunden ska förstå. Då slipper man tjorvlistor på allt som kan tjorva ihop sig i kommunikationen mellan beställare och byrå efter happystadiet. Vilket är väldigt vanligt idag, förstod vi.

Hon gav oss också en arbetsordning för hur man går från beställarens brief till den färdiga kommunikationen. Vad synd att vi inte visste det här tidigare, säg innan Brand X...

Jag är lite smått orolig inför X-projektet som drar igång nästa vecka, samtidigt som det ska bli fantastiskt kul att sätta igång. Vem ska ta lead där och vara projektledare? Man kan säkert ha mer eller mindre talang för att vara projektledare, men det som vi lärt oss under de lektioner vi haft hittills i projektledning är inte nåt man bara nyser fram. Det vore önskvärt om skolan kunde vara lite tydligare med vem som ska göra vad i X-projektet och att det ska göras - och i rätt ordning. Skolan är inte alltid (läs sällan) tydliga med vad som gäller. Det känns ibland som att Berghs pedagogik är "learning by doing mistakes".

Men, men! Svaret får vi nästa vecka. Klart är i alla fall att jag snarast vill börja jobba med det jag lär mig. Helst igår.